I det djupa av Sveriges kulturella arv vävs en historia innehållande mysterium, strid och konstens odödliga kraft. Denna saga är centrerad kring Hilma af Klint, en pionjär inom abstrakt konst vars verk fortsätter att väcka debatt långt efter hennes bortgång. Född i slutet av 1800-talet (1862-1944), levde af Klint större delen av sitt liv i skuggan av offentlig uppmärksamhet, endast för att uppnå ett efterlängtat erkännande flera decennier efter sin död, särskilt under 1980-talet.
Hennes verk, som hon själv hävdade skapades genom andlig inspiration, har blivit föremål för en komplex strid inom den stiftelse som förvaltar hennes eftermäle. Denna konflikt kulminerade nyligen i en undersökning från Länsstyrelsen angående hur stiftelsens verksamhet drivs, särskilt med avseende på skapandet och försäljningen av digital konst, så kallade NFT:er (Non-Fungible Tokens), och huruvida det är i linje med stiftelsens stadgar att visa af Klints verk globalt.
Striden kretsar kring Erik af Klint, stiftelsens ordförande och familjens huvudman, och andra ledande medlemmar inom styrelsen. Erik af Klint har utmanat tidigare beslut genom att föreslå för tingsrätten att ersätta dessa medlemmar, en åtgärd som markerar ett vägskäl i förvaltningen av Hilma af Klints arv.
Konstnären själv ansåg sig måla på andarnas uppdrag, en övertygelse som Erik af Klint tolkar som att hennes konstverk inte bör visas i kommersiella sammanhang som museer, utan endast för dem som söker andlig vägledning. Dessutom framhålls att verken inte borde kunna säljas. “Hoppas att Hilmas livsverk ska skyddas från fortsatt misskötsel,” uttalade af Klint till Kulturnytt, ett uttryck för en djupt rotad önskan om att bevara konstnärens andliga intentioner.
Majoriteten av styrelsen har dock en annan syn, där konsten ses som tillgänglig för alla, oberoende av individens religiösa övertygelse eller avsaknad därav. De menar att försäljningen av af Klints verk kan vara nödvändig för att säkra samlingens fortlevnad och understryker en bredare tolkning av konstnärens eftermäle.
Mångfacetterad och kontroversiell, fortsätter af Klints arv att utmana konventionella perspektiv, inte bara i konstens värld utan också i hur vi förenar materiella värden med andliga strävanden. Med pågående utställningar vid prestigefyllda museer i metropoler som New York och Tokyo, är Hilma af Klints verk mer eftertraktade än någonsin.
Trots intern uppror och juridiska utmaningar finns det en gemensam förståelse – af Klints konst är av enastående betydelse. Som tiden går, och tekniken utvecklas med introduktionen av digital konst och NFT:er, står Hilma af Klints verk vid skärningspunkten av en historisk granskning och en modern förundran; en brytpunkt som avgör framtiden för en av Sveriges mest mystiska konstskatter. Denna tvekamp, mellan bevarande och innovation, mellan sakral vision och världslig tillgänglighet, fortsätter att forma Hilma af Klints ojämförliga arv i hjärtat av det svenska kulturella landskapet.
