Amerikanska Företag och Deras Närvaro i Irland: En Omfattande Översikt
Under årens lopp har Irland framstått som en attraktiv destination för multinationella företag, särskilt från USA. Enligt den amerikanska handelskammaren i Irland finns det i dagsläget inte mindre än 973 amerikanska företag som bedriver verksamhet på den gröna ön. Denna närvaro har dock inte undgått kritiska blickar, särskilt från administrationen under den tidigare presidenten Donald Trump, där en röst höjdes för att dessa verksamheter borde återföras till amerikansk mark.
Howard Lutnick, handelssekreterare, uttalade sig kritiskt om situationen i en intervju med All-In podcasten i mars, där han betonade att det var dags att avsluta den era där amerikanska teknik- och läkemedelsföretag parkerar sin immateriella egendom, så kallad IP, i Irland för att dra nytta av lägre effektiva bolagsskattesatser.
Exemplen är många. Företag som Apple, Microsoft och Pfizer har enligt rapporter vidtagit åtgärder för att placera immateriell egendom i Irland, vilket har lett till avsevärt lägre skattesatser. Europeiska kommissionen upptäckte till exempel att Apples effektiva bolagsskattesats i Europa 2014 var under 1%.
Trots flera förfrågningar har Apple och Pfizer inte kommenterat dessa uppgifter, medan Microsoft valde att inte ge någon kommentar.
Alexander Arnon, senior policyanalytiker vid University of Pennsylvania’s Wharton School budgetmodellteam, illustrerade situationen med Apples iPhone-försäljning där företaget kunde “göra mycket av vinsterna från beskattningsbar inkomst helt enkelt försvinna”.
I en tid av ekonomisk kris under 80-talet öppnade den irländska regeringen landets dörrar för multinationella företag i hopp om att stimulera tillväxt och arbetsmöjligheter. Denna strategi intensifierades när Irland blev en del av EU, förtäljer Kevin Kent, transatlantisk praxisstol vid advokatfirman Clark Hill.
Multinationella företag utnyttjade bland annat strategier som “dubbel-irländaren”, vilken byggde på överföring av immateriell egendom mellan dotterbolag baserade i länder med relativt låga skatter. Adam Michel, direktör för skattepolitik vid Cato Institute, beskrev detta som en “nödutgång från högbeskattningsländer”.
Dessa åtgärder visade sig vara framgångsrika för Irland, där tillväxten i bruttonationalprodukten per capita överträffade utvecklingen i övriga utvecklade länder.
Internationella påtryckningar ledde emellertid till att Irland mellan 2015 och 2020 omvärderade sina skattelagar, vilket effektivt satte punkt för “dubbel-irländaren”. År 2024 steg Irlands högsta bolagsskattesats till 15%. Trots detta fortsätter multinationella företag att dra nytta av bestämmelser i den irländska lagstiftningen, såsom avskrivningar för immateriella tillgångar, vilket kan minska deras driftskostnader. Många amerikanska företag fortsätter att verka i Irland, till stor del på grund av dess utbildade arbetskraft, tillgång till europeiska marknader och starka historiska relationer.
Irland framstår fortsatt som en kritisk hub för amerikanska multinationella företag, driven av en kombination av skattemässiga incitament och strategisk placering. Medan landets skattepolitiska landskap har genomgått en evolution, är det tydligt att dess roll i den globala ekonomin och som värd för amerikanska företag fortsätter att vara betydande.
Denna omfattning av amerikanska företags närvaro i Irland understryker inte bara de ekonomiska fördelarna eventuella skattemässiga strategier medför, utan också de bredare följderna av globalisering och de decennier långa relationerna mellan dessa två nationer. Det står klart att förändringar i skattelagstiftningen och internationella påtryckningar kan forma framtiden för dessa företags operationer i Irland, men den underliggande lockelsen verkar bestå.
