I en livsmedelsbutik i Arlington, Virginia, en solig dag den 30 april 2025, utforskar en kvinna butikens rika utbud. Denna vardagliga scen belyser den småskaliga verkligheten i en värld där ekonomiska signaler och internationella handelsrelationer skapar ringar på vattnet som når långt utöver politikernas förhandlingsbord och nyheternas rubriker.
Under de första dagarna av juni rapporterade University of Michigan en märkbar förbättring i konsumenters syn på ekonomin och framtida inflation. Detta framkom i deras välrenommerade undersökning “Surveys of Consumers”, som pekade på en växande optimism. Resultaten visade på en övergripande uppgång från tidigare dystra siffror samt ett signifikant minskat inflationsförväntningar i närtid.
Förväntningarna på konsumenternas sentiment steg till 60.5, betydligt över den prognostiserade siffran på 54, vilket representerade en ökning med 15.9% jämfört med föregående månad. Indexet för aktuella förhållanden upplevde en ökning på 8.1%, medan framtida förväntningar sköt i höjden med 21.9%.
Denna positiva trend sammanföll med en toning av det tidigare upptrissade tonläget kring president Donald Trumps tullpolitik. Efter att ha annonserat om sitt “frihetsdags” beslut den 2 april, mildrade Trump hoten och inledde en 90-dagars förhandlingsperiod som tycktes visa framsteg, särskilt med USA:s största handelsrival Kina.
“Konsumenterna verkar ha återhämtat sig något från chocken över de extremt höga tullarna som annonserades i april och den politiska volatiliteten som följde,” förklarade Joanne Hsu, undersökningsdirektör, i ett uttalande. Dock kvarstod en bred oro över potentiella ekonomiska risker.
Trots den förbättrade synen på ekonomin och inflationen, var sentimentindikatorerna fortfarande betydligt lägre jämfört med föregående år. Konsumenterna uttryckte oro över tullarnas potentiella påverkan på priserna samt en mängd andra geopolitiska frågor.
Beträffande inflationen, föll förväntningarna för det kommande året från nivåer som inte skådats sedan 1981. Det ettåriga estimatet sjönk till 5.1%, en minskning med 1.5 procentenheter, medan den femåriga utsikten lätt sjönk till 4.1%, en minskning med 0.1 procentenhet.
“Konsumenternas oro för tullarnas potentiella inverkan på framtida inflation har mildrats något i juni,” poängterade Hsu. “Ändå ligger inflationsförväntningarna kvar över nivåerna som observerades under andra halvan av 2024, vilket återspeglar en utbredd tro att handelspolitiken fortfarande kan bidra till en ökning av inflationen framöver.”
Michigan-undersökningen, som kommer att uppdateras vid månadens slut, har varit en avvikelse när det gäller inflationsskräck, med andra sentiment- och marknadsindikatorer som pekar på att utsikterna har varit ganska begränsade trots spänningarna kring tullar. Tidigare under veckan rapporterade Federal Reserve i New York att den ettåriga inflationssynen hade sjunkit till 3.2% i maj, en minskning med 0.4 procentenheter från föregående månad.
Samtidigt rapporterade Bureau of Labor Statistics att både producent och konsumentpriserna bara ökade med 0.1% på månadsbasis, vilket tyder på liten uppåtgående tryck från tullarna. Ekonomer förväntar sig dock fortfarande att tullarna kommer att påverka inom de kommande månaderna.
Dessa måttliga inflationsdata har lett till att Trump och andra tjänstemän i Vita Huset kräver att centralbanken börjar sänka räntorna igen. Federal Reserve möts nästa vecka, där marknadsförväntningarna starkt pekar på att inga nedskärningar sker förrän i september.
Denna djupdykning i hur globala handelsrelationer och politiska åtgärder påverkar konsumenternas förtroende och inflationssynen framhäver den komplexa väven av ekonomisk dynamik. Såsom vardagsinköpen i Arlington, Virginia, visar, är konsekvenserna av dessa globala förhandlingar aldrig långt borta från den vanliga konsumentens plånbok.
