I lördags fick vi bevittna ett av de största demonstrationstågen i modern svensk historia, arrangerat i protest mot den israeliska offensiven och det som många anser vara ett folkmord i Gaza. Tusentals människor stegade genom Stockholm, deras röster förenade i en internationell fördömelse av dödssiffrorna, hungern och den brutala offensiv som har fått många att tala om utrotning.
Plats och person: Fartyget Madleen – en symbol för civil motståndskraft
Samtidigt, i Egeiska havet och vidare in mot Medelhavet, färdades segelbåten Madleen. Ombord fanns ett dussintal aktivister från olika europeiska länder – Sverige, Frankrike, Spanien, Nederländerna – inklusive den välkända miljöaktivisten Greta Thunberg. Deras syfte var att bryta den blockad som Israel upprätthållit mot Gaza sedan 2007, genom att leverera humanitär hjälp och garantera ett fredligt, vapenfritt uppträdande. Målet: satellitbilder, vittnesmål och medierapportering från Gaza, där nöden är som störst.
Historisk bakgrund: Flottilja 2010 och den internationella rättens prövning
De ansvariga ombord var väl medvetna om de risker som väntade. De hade all anledning att minnas vad som hände vid den så kallade Gaza Freedom Flotilla 2010, där israeliska specialstyrkor bordade fartyget Mavi Marmara. Under våldsamheter dödades nio personer och ett 30-tal skadades, varav en skadad föll i koma och avled fyra år senare. Det israeliska agerandet kritiserades internationellt, och premiärminister Benjamin Netanyahu bad efter tre år, under press från USA:s president Barack Obama, om ursäkt för “felbedömningar som ledde till dödsfall.” Den här gången hävdades att inget dödligt våld användes – men vad som hände är juridiskt betydelsefullt.
Vad hände i år – enligt rapporter
Israels marina styrkor bordade Madleen på internationellt vatten och tog kontroll över fartyget. Samtliga ombord arresterades och fördes, enligt de israeliska myndigheterna, till hamnen i Ashdod. Officiellt hävdas att Israël agerat inom ramarna för sin rättssäkerhet och säkerhet, men aktivisterna – inklusive Greta Thunberg – har offentliggjort videoupptagningar där de hävdar att de “kidnappats” från internationellt vatten, utan brottsmisstanke, rättegång eller kontakt med deras konsulära stöd. Enligt FN:s särskilda rapportör för de ockuperade palestinska territorierna ska Madleen “omedelbart släppas”, och FN uppmanar andra fartyg att fortsätta leverera humanitär hjälp aftonbladet.se+1aftonbladet.se+1omni.se.
Internationell rätt: Vad gäller egentligen?
Det är här frågan om en potentiell kidnappning eller ett folkrättsbrott uppstår. Enligt internationell rätt är det förbjudet för ett land att använda våld mot fartyg på internationellt vatten, det vill säga utanför territorialsjö (12 nautiska mil från land). Undantag gäller vid piratverksamhet eller utanomrättsligt agerande, men här föreligger inget sådant brott. Faktum att alla passagerare är civila och obeväpnade gör agerandet än mer problematiskt. När ett mycket starkt militärt våld – utan föregående domstolsbeslut – används mot medborgare från andra länder, blir det enligt denna ledare “en ren kidnappning”.
Kritik riktas mot Sveriges regering
Ledarskribenten Eric Rosén – som står bakom artikeln i Aftonbladet – är skarp i sin kritik mot Ulf Kristersson och utrikesminister Maria Malmer Stenergård (båda Moderaterna). I stället för kraftfullt försvar av medborgarnas rättigheter uttrycker de att situationen “inte är farlig” för Thunberg och de andra, samt att de själva får stå sitt kast. Malmer Stenergård har inte fördömt Israel direkt, endast erbjudit konsulärt stöd, vilket enligt artikeln är “otillräckligt”.
Rosén påpekar att det exempel vi har från 2010 visar att ingen ursäkt från Israel ändrade sak, utan att dåvarande president Obama kunde tvinga fram en ursäkt – något som försvunnit i dagens geopolitiska klimat. Nu existerar inte längre ett sådant internationellt tryck; istället förlåts Israel att agera med militärt våld utan rättsliga konsekvenser. Detta blir enligt skribenten en legitim uppmaning till Netanyahu-regimen: “om du har vapen och är redo att använda dem, så får du göra som du vill”.
Vad är blockaden – och varför angrips den?
Blockaden mot Gaza har pågått sedan 2007, när Hamas tog kontroll över området. Israel motiverar sin blockad med säkerhetsskäl – man vill hindra vapen från att komma in. Men FN, Röda Korset och en rad internationella experter anser att blockaden har en förödande humanitär effekt: matbrist, brist på mediciner, elavbrott, sjukvårdscrash och extrem fattigdom. FN har flera gånger definierat blockaden som potentiellt en kollektiva bestraffningar – vilket är förbjudet enligt folkrätten.
Humanitära organisationer har efterfrågat tillstånd att leverera mat, mediciner och bränsle via säkra koridorer, men Israel har i många fall avvisat eller fördröjt dem. Aktivisterna på Madleen ville genom sitt uppdrag visa på blockadens absurdhet – att man fysiskt hindras från att föra in livsnödvändigheter, samtidigt som civila dör av svält och sjukdomar.
Polariseringen i svensk politik
Artikeln och debatten som följt är skarpt polariserad. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har lovordat Thunbergs initiativ och krävt att regeringen tar kraftfull ställning. Kritiker menar att aktionen är en farlig provokation som försvårar redan bräckliga fredsinitiativ. Kristdemokraternas ledare Ebba Busch har kallat aktionen för “horribel” och anklagat Thunberg för att använda sitt inflytande fel – vilket i sig blivit generöst kritiserat av Thunberg och andra som kallar kritiken “drev”.
Var står resten av världen?
EU-länderna har delat ansvar eftersom medborgare från flera medlemsländer var med ombord. Svenska UD försäkrar att de är i “noggrant kontakt” med ambassaden i Tel Aviv och andra europeiska ambassader aftonbladet.se+1aftonbladet.se+1omni.se. FN:s representanter har varit ännu mer tydliga: bordningen strider mot mänskliga rättigheter och folkrätt – fartyget måste släppas, civila satt ur spel helt utan grund.
Vad kan vi göra – enligt artikeln?
Rosén lyfter fram att nu ligger bollen hos oss – medborgarna. Genom namninsamlingar, protester, samtal med riksdagsledamöter, och påtryckningar mot regeringen ska Sverige tvingas agera. Artikeln hävdar att det primära målet är att höja det politiska priset för Israel, så att liknande ageranden dras inför international domstol eller åtminstone får diplomatiska konsekvenser.
Hans budskap är tydligt: försvara demokratisk rätt, skydda internationella lagar, och sätt inte den starkes våld över svaga civila. Han förespråkar sanktioner eller riktade åtgärder mot Israel – men också ett starkare tryck gentemot den svenska regeringens passiva hållning.
Slutsats
– Vad hände egentligen? Israel bordade Madleen i internationellt vatten och frihetsberövade civila aktivister utan rättslig process.
– Varför är det ett problem för oss? För att det hotar medborgares rättigheter, internationell rätt och västerländska ideal om rättsstatens gränser.
– Vad är bakgrunden? Blockaden av Gaza, den historiska konfrontationen 2010 och Israels upptrappade militära strategi.
– Vilken roll har Sverige? Landet riskerar att förvandlas till en passiv åhörare i ett brott mot folkrätten – trots EU-samordnade medborgare och FN-fördömanden.
– Vad föreslås? Politiskt tryck från allmänheten, sanktioner, och återinförd amerikansk eller europeisk diplomatisk press.
Detta förtydligar situationens komplexitet och ger en bredare bild av juridiska, politiska och humanitära aspekter. Låt mig gärna veta om du vill att jag fördjupar något specifikt – exempelvis folkrätt, FN:s resolutioner, blockaden, äldre flottiljor, eller historiskt bakgrund till konflikten.
