I det vibrerande hjärtat av Stockholm, inbäddat i kultur och nattliga äventyr, reser sig Bar Brooklyn som en borg av musikalisk utforskning. Det var här, en kylig men förväntansfull lördagskväll, som Becky and the Birds, eller Thea Gustafsson, som hon formellt kallas, tog scenen och förvandlade rummet till en värld av ljud som få hade upplevt tidigare. Trots att hennes närvaro på den internationella musikscenen växt sig starkare sedan hennes debut-EP 2018, anses hon fortfarande av många vara ett outforskat blad i Sverige. Denna kväll var särskilt betydelsefull då hennes pappa, gästande med dragspel, introducerade publiken till ett intro av “Should’ve known better (choices)” som genomsyrades av skönhet och nostalgi.
Med ett namn som redan präglat sig inom den oberoende musikvärlden genom att bli en del av den brittiska indieetiketten 4AD, står hon sida vid sida med storheter som Cocteau Twins och Jenny Hval. Detta förlänar hennes musik en kvalitetsstämpel som cirkulerar i kretsar av musikkännare världen runt. Men det är inte bara Thea Gustafssons musikaliska skapande som drar blickar till sig; hennes förmåga att tillskriva sig rollen som producent för sitt debutalbum ‘Only music makes me cry now’, som vann henne en Grammis, utmanar föreställningar om kvinnor inom musikproduktion.
Efter att hennes pappa lämnade scenen, stod Thea ensam, klädd i sin personliga merchandise, och signalerade starkt att det var hon, och ingen annan, som var kvällens centrum. Med användning av sampler, synthar, och mikrofoner skapade hon en ljudbild som var både experimentell och intim. Publikens reaktion var omedelbar; deras rop och applåder bekräftade att musiken talade volymer. När hon med styrka avslutade med “Made my baby cry”, var det många i publiken som kämpade med att hålla tillbaka tårarna.
Thea Gustafssons resa till denna punkt har inte varit utan sina hinder. Som student på låtskrivarlinjen på Musikmakarna i Örebro stötte hon på förväntningar som inte uppmuntrade kvinnor att producera musik. Genom att bryta mot dessa förväntningar och ta produktionen i egna händer, skapade hon en väg för sig själv som respekteras och beundras.
Thea har med sitt musikprojekt, Becky and the Birds, introducerat en svensk motsvarighet till de brittiska experimentella artisterna som James Blake och FKA Twigs. Hon rör sig obehindrat mellan genrer såsom R’n’B och dansmusik, med ett utförande som är lika personligt som det är universellt. Under kvällen var hennes ödmjukhet uppenbar, då hon upprepade gånger uttryckte sin tacksamhet till den intima skaran som kommit för att bevittna spelningen. Det var en påminnelse om att sådana ögonblick av underbar musikdelning sällan är långvariga, och det bästa man kan göra är att uppskatta dem medan de varar.
För fler artiklar och recensioner av liknande händelser och fenomen inom musikvärlden, blir läsare uppmuntrade att utforska verk av Frida Söderqvist och andra skribenter som dedikerar sin penna åt konsten av ljud och uppträdanden.
Konserter som dessa, där artister som Becky and the Birds tar scenen, är inte bara föreställningar; de är levande berättelser som vävs in i stadens kulturella tyg, och de kvarlämnar eko som inspirerar nästa generation av musikaliska pionjärer. Denna kväll på Bar Brooklyn var mer än bara en konsert; det var ett vittnesbörd om kraften i musik och produktion, och hur dessa element kan sammanföras för att skapa något som är större än summan av dess delar.
