Vid ankomsten till Calgarys internationella flygplats i Alberta, Kanada, den 15 juni 2025, sträckte USA:s president Donald Trump näven i luften. Detta skedde inför starten av årets G7-toppmöte, en händelse som fotograferades och vars bild senare delades av nyhetsbyråer som Afp och Getty Images. Presidentens ankomst signalerade inledningen på möten mellan ledare för några av världens ledande ekonomier, där samtalen väntades domineras av frågor rörande handelsojämlikhet, oroligheter i Ukraina och pågående konflikter i Mellanöstern.
G7-gruppen, bestående av USA, Storbritannien, Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan samt representanter från Europeiska Unionen och andra inbjudna gäster, är en sammanslutning av några av världens mest avancerade ekonomier. Årets toppmöte såg även deltagande från ledarna för Australien, Brasilien, Mexiko, Indonesien, Ukraina, Sydafrika och Sydkorea, vilket understryker G7-toppmötets globala betydelse och dess strävan efter att erbjuda lösningar på de mest akuta globala ekonomiska och geopolitiska utmaningarna.
Mötet kom dock att hamna i skuggan av interna utmaningar, främst till följd av President Trumps införda handelstariffer och hotet om en global handelskonflikt. Trots detta fortsatte samtal och förhandlingar att äga rum, med blickar inriktade på möjliga handelsavtal för att minska spänningarna. En specifik händelse var USA:s och Storbritanniens undertecknande av ett handelsavtal i maj, ett härskande exempel på möjliga vägar framåt trots utmaningarna.
Sammantaget har G7-mötets betydelse alltid varit att samla världens ledande demokratiska ekonomier för att hitta gemensamma lösningar på globala utmaningar. Dock har den största utmaningen för gruppen under det senaste året varit intern, speciellt med tanke på USA:s handelspolitik. Denna dynamik ställer frågor om huruvida G7 kan agera enhetligt för att tackla global ekonomisk tvång, särskilt i relation till Kinas ageranden på den globala scenen.
Utöver handelsfrågor stod även stödet för Ukraina och frågan om Rysslands återintegration, mot bakgrund av den ökande krisen i Mellanöstern, på agendan. Detta inkluderade samtalen kring hur Trumps administration skulle hantera sanktioner mot Moskva samt USA:s stöd till Israel i konflikten med Iran, vilket bidragit till en upptrappning som orsakat växande global oro.
På grund av dessa omfattande och komplexa utmaningar kantades G7-toppmötet i Kanada av potential för kontrovers. Historiskt sett har Trumps närvaro vid tidigare toppmöten lett till spänningar, speciellt med tanke på hans benägenhet att föra en aggressiv handelspolitik. Till skillnad från tidigare möten där man strävat efter gemensamma kommunikéer, valde värdnationen Kanada denna gång att avstå från denna tradition i syfte att minska risken för uppenbar oenighet.
Utöver detta underströk analytiker vid Center for Strategic and International Studies vikten av att adressera Trumps orosmoment relaterade till USA:s globala ledarskap. Medan tidigare G7-möten fokuserade på teman som teknologiska framsteg, folkhälsa och stora konflikter, belyser dagens internationella institutioners förlamning på grund av geopolitiska rivaliteter behovet av samordnade insatser från G7-länderna.
Sammanfattningsvis speglar årets G7-toppmöte komplexiteten i att balansera nationell politik med globala åtaganden och samarbete. Medan handel och geopolitik står i förgrunden, framhäver mötet även det djupgående behovet av dialog och förståelse mellan världens ledande ekonomier. Trots utmaningarna erbjuder G7 en unik plattform för att tackla några av de mest brådskande globala frågorna som kräver gemensamma ansträngningar och samordnade åtgärder.
